Jag förstår inte, ena sekunden tror man att man har massor med vänner som finns där för en. Men när man väl behöver dom är dom borta. Så känns det. Jag vet jag har gnällt och klagat mycket nu senaste tiden. Men mår inte bra. Så det är inte det att jag tycker synd om mig själv. Men jag vet inte min väg i livet, vart jag ska börja. När ska mitt liv börja? Jag sitter här framför datorn dag in och dag ut och tänker på allt. Känns som jag sitter och väntar på något. Men vad? dunno. Det var så mycket skit förut som hände så därför gör minsta lilla sak nu så att jag mår sämre. Ingen är som man tror dom är, alla förändras. Säger inte att jag är perfekt, även jag handlar det om. Jag blir bara så arg på mig själv, att jag alltid ska göra bort mig. Jag vill bara ha någon vid min sida, som jag kan krama om och säga "jag älskar dig" till den. Någon som alltid finns för mig. Just nu har jag ingen, alla bara tinar bort för varje dag som går. Vet inte vad jag ska göra, kanske ta en "paus" från alla, inte höra av mig till någon på någon vecka. I dont know.